Emmabodafestivalen är nu slut och nu återstår endast den vanliga festivalåterhämtningen som alltid krävs efter man festat, rökt, sovit dåligt, dansat till band, skapat nya superhjältar och diskuterat dvärgar flera dagar i sträck. Denna återhämtning har ännu inte avslutats för min del vilket försvagat mig såpass att jag till och med kört en ordvits till emmabodafestivalens slogan för året "känns som".

I år hade en del mindre ändringar hänt med festivalen varav den trevligaste enligt mig är att funktionärer, band och vanliga besökare i år hade olika armband som dessutom hade olika slogan. Besökar armbandet hade endast Känns som 2009, funktionärsbandet prydes av texten Känns som proletär och slutligen bandbandet (bandband känns för mig som ett mycket trevligt ord) bar texten Känns som jag får ligga. Förutom detta var den största skillnaden att festivalen hade cirka 2000 fler besökare i år än förra året vilket är en ganska stor skillnad när de förra året var 5500 och i år 7500. Trots detta mmärktes inte den ökade besökarmängden särskilt mycket förutom att de va ganska mycket folk framför scenerna även för de ofta inte särskilt välbesökta mitt på dagen spelningarna i skogen.

Jag känner just nu att jag inte orkar på nåt vis berätta mer för tillfället om festivalen så mer om musiken kommer senare.

/the po